Var femte kvinna och var tionde man i Sverige har migrän. Men det är inte bara de 1,5 miljoner sjuka som drabbas, utan också familjer, vänner, kollegor, arbetsgivare - och samhället i stort. Beräkningar tyder på att produktionsbortfallet i Sverige på grund av migrän ligger på runt 4,9 miljarder kronor, vilket motsvarar cirka 9 500 heltidstjänster per år. Kvinnor i arbetsför ålder står för en stor del av denna sjukfrånvaro. Därför slår migrän extra hårt mot kvinnodominerade yrkessektorer, till exempel vården. Ytterligare beräkningar tyder på att sjukfrånvaron på grund av migrän motsvarar 5470 årsarbetskrafter inom vården.
Migrän är mer än bara huvudvärk. Det är en sjukdom som påverkar hjärnan, nervsystemet och resten av kroppen. De flesta som har migrän känner en intensiv smärta på ena sidan av huvudet. Ett anfall brukar också kännetecknas av andra symtom, som yrsel, illamående, ljudkänslighet, ljuskänslighet och kräkningar. Men det finns många olika varianter av migrän, så symtomen är individuella.
Inte alla migränpatienter har aura. Aura är ett fenomen som oftast upplevs innan eller under huvudvärksattacken och kan innebära synstörningar, till exempel blixtar, vandrande färgfält och annan påverkan. Aura kan också innebära en pirrande känsla i händer, fötter eller kring ena mungipan. Omkring 1 av 10 av de som lider av migrän uppger att de har aurasymtom vid varje anfall, medan omkring 3 av 10 anger att de har aurasymtom enbart i vissa av anfallen.
För många, men inte alla, kännetecknas migrän av fyra faser;
1. Prodromal fas, där man känner diffusa symtom, allmänt obehag, kanske yrsel.
2. Aurafas, med exempelvis synstörningar. Huvudvärken kan börja före, efter eller samtidigt som auran börjar. En aura brukar pågå i ungefär fem minuter och upp till en timme.
3. Huvudvärksfas, med stark huvudvärk, som klingar av gradvis.
4. Postdromal fas, en återhämtningsfas där patienten ofta känner sig orkeslös.
Kvinnor drabbas 2-3 gånger mer än män och drabbas framförallt när de är i fertil ålder. Barn drabbas i ungefär lika stor omfattning oberoende om de är pojkar eller flickor. Efter puberteten ökar antalet migrändrabbade bland kvinnor, och är vanligast i åldersgruppen 15–49 år. Efter menopausen är migrän lika vanligt bland könen. Kliniskt har man visat att kvinnor har längre attacker, ökad risk för längre attacker, ökad risk för återkommande huvudvärk och större allmänpåverkan.
Ja, migrän är en ärftlig neurologisk sjukdom. Cirka 70 % av individer med migrän uppger att någon nära släkting haft migränhuvudvärk.
Migrän är en cyklisk sjukdom. Frekvens av anfall kan ändras över tid och under olika faser i livet.
Enligt de senaste riktlinjerna för behandling av migrän ska en kombination av farmakologiska (läkemedelsbaserade) och icke-farmakologiska behandlingar användas. Syftet är att minska frekvensen och svårighetsgraden av migränattackerna och förbättra patientens livskvalitet.
De farmakologiska behandlingarna ges enligt en behandlingstrappa. Om du som patient inte blir hjälpt tillräckligt ska du prova dig fram tills du hittar en behandling du är nöjd med. Prata med din läkare.
Några vanliga icke-farmakologiska behandlingar är bland annat livsstilförändringar för att lära sig
- att undvika och hantera stress
- att ha regelbundna sömnvanor
- att ha regelbundna matvanor
- avslappningstekniker (yoga, mindfulness, andningstekniker)
Ja, om du överanvänder smärtstillande läkemedel mot huvudvärk finns risk för att utveckla så kallad läkemedelsutlöst huvudvärk. Det är därför viktigt att följa doseringen som din läkare ger.
Episodisk migrän innebär att du upplever huvudvärksattacker mindre än 15 gånger i månaden under minst tre månader. Attackerna är sporadiska och varierar i intensitet.
Kronisk migrän innebär att du har huvudvärksattacker 15 eller fler gånger i månaden under minst tre månader. Attackerna är mer frekventa och intensiva och kan leda till funktionsnedsättning i vardagen.
De flesta migränpatienter har episodisk migrän, som kan vara lågfrekvent med upp till nio migrändagar i månaden eller högfrekvent med tio till 14 dagar med huvudvärk per månad. Vid kronisk migrän är antalet huvudvärksdagar 15 eller fler. Varje år utvecklar upp till drygt fyra procent av migränpatienterna kronisk migrän. Det är viktigt att vara uppmärksam för signaler. Bra förebyggande behandling kan minska risken för att en patient utvecklar kronisk
migrän.
Migrän är en mycket vanlig sjukdom och det finns studier som tyder på en viss ärftlighet. Ungefär dubbelt så många kvinnor som män har sjukdomen.
Det finns flera olika typer av migrän – en del med symtom som många kanske inte direkt förknippar med just migrän.
Migrän med aura innebär att du kan uppleva aurafasen innan du får huvudvärk. Migränaura innehåller ett brett spektrum av neurologiska symptom
och kan variera från 5 till 60 minuter innan huvudvärken sätter in. Migränaura är en uppsättning av neurologiska störningar, som blinda fläckar som kan påverka syn, tal och hörsel.
Migrän utan aura är den vanligaste typen av migrän. Ett anfall uppfattas vanligtvis som en intensiv och pulserande huvudvärk, vanligen på ena sidan av huvudet, som varar någonstans mellan fyra timmar och tre dagar.
Episodisk migrän innebär att du upplever huvudvärksattacker mindre än 15 gånger i månaden under minst tre månader
Vid kronisk migrän kommer anfallen oftare och huvudvärken går inte alltid över helt mellan anfallen. Kronisk migrän innebär följande:
- Du har haft huvudvärk i minst 15 dagar varje månad under de senaste tre månaderna.
- Du har under de dagarna med 15 dagars huvudvärk haft tydlig migrän i 8 dagar varje månad, med eller utan aura.
Migränaura utan huvudvärk blir vanligare med ökande ålder och visar varningssignaler på migrän – som aura eller neurologiska störningar – men själva huvudvärken uteblir.
Även kallad okulär- eller retinalmigrän, är en typ av migrän där du tillfälligt förlorar synen eller upplever störningar i ett öga under mindre än en timme, innan eller under huvudvärksattacken.
Bukmigrän ger återkommande smärtor runt naveln, blekhet, illamående och kräkning, ofta med samtidig huvudvärk. Bukmigrän börjar vanligen när du är barn och brukar övergå i huvudvärksmigrän i vuxen ålder.
Menstruell migrän är kopplad till kvinnans menstruationscykel och uppträder vanligtvis inom några dagar före och efter en menstruationsperiod.
Hemiplegisk migrän är en sällsynt form av migrän med aura. Aurasymtom kan vara: svaghet och förlamning på ena sidan av kroppen, domningar, stickningar i ansikte, armar och ben, yrsel, balans- och koordinationssvårigheter. Man kan även få synproblem, talsvårigheter, och förvirring. Aurasymtomen liknar symptomen som förekommer vid en stroke och kan vara skrämmande. Det är då viktigt att träffa en neurolog och utesluta allvarliga sjukdomar.
Basilarismigrän är en typ av migrän med aura. Under auran kan man få symtom som kommer från hjärnstammen, till exempel yrsel, balanssvårigheter, dubbelseende, förändringar i tal och hörsel, tappa känseln i ena ansiktshalvan, domningar/stickningar och svårighet att styra motoriken. Prata med en neurolog om du upplever de symptomen för att utesluta allvarliga sjukdomar.
även kallad migränrelaterad vertigo, kan orsaka destabiliserande symtom som yrsel och svindel.
Orsaken till migrän är inte helt klarlagd, men det finns flera faktorer som anses vara involverade. En av de viktigaste faktorerna är genetiska anlag. Cirka 70% av alla som har migrän uppger att någon nära släkting haft migrän
Migrän är en neurologisk sjukdom och startar i hjärnan. Under en migränattack höjs nivåerna av en signalsubstans, CGRP (kalcitoningenrelaterad peptid) i hjärnan. CGRP aktiverar smärtreceptorer och hjärnan tolkar det som smärta. CGRP leder också till utvidgning av blodkärlen. Även om man inte vet exakt vad ett anfall beror på, kan många med migrän vittna om att det finns speciella mönster eller händelser som kan utlösa ett anfall. Dessa kallas för “triggers” och varierar från patient till patient – och från gång till gång.
Stress är tyvärr inte något som enkelt går att välja bort för många. Men det finns sätt att både hantera och minimera stress. Till exempel är det ofta bra att prioritera vad som verkligen behöver göras, planera in egentid och vara tydlig i sina behov gentemot andra.
Brist på kvalitetssömn kan leda till många hälsoproblem - och är också en mycket vanlig trigger för migrän. Om du har migrän är det bra om du är noga med sömnen och återhämtning.
Om du har en migrändiagnos har du antagligen fått prova dig igenom en lång lista av läkemedel och behandlingsmetoder. Men ibland kan medicinsk behandling ha en motsatt effekt, till exempel kan långvarigt användande av smärtstillande medel istället ge mer huvudvärk och andra biverkningar.
Migrän kan innebära en stor och påfrestande sjukdomsbörda som kan leda till känslor av ångest och depression. Prata med din läkare om hur du mår och berätta om hur sjukdomen påverkar ditt psykiska välbefinnande.
Choklad, nötter, alkohol och andra ingredienser och livsmedel listas bland vanliga triggers för migrän. För en dagbok över vad du äter och dricker så är det enklare att se mönster som kan utlösa anfall.
För en del kan regelbunden motion och träning påverka hur ofta migränanfallen kommer till det bättre. Här gäller det att pröva sig fram, eftersom hård och prestationsorienterad träning istället kan utlösa anfall.
Ansvarig: Jessica Berglund
Granskare: Helena Wicktor
Denna webbsite är avsedd för personer bosatta i Sverige.
Informationen på denna webbsite är av allmän informations- och utbildningskaraktär och är inte ämnad att ersätta personlig medicinsk rådgivning från läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal. För mer information om vår personuppgiftsbehandling, se vår Personuppgiftspolicy.
Pfizer AB innehar upphovsrätten till denna site och reserverar sig alla rättigheter.
Pfizer AB org.nr 556059-6255