Menu

Close

MigräntestetMigränSymtomUtredningBehandlingTips & rådSök vård
   Tips och råd om migrän

Att leva med migrän kan vara utmanande och påfrestande, och det första steget är att försöka identifiera vad som utlöser migränanfall hos dig. Även om du kanske inte kan undvika alla migränanfall, kan du genom att identifiera dina migränutlösande faktorer eller migräntriggers eventuellt minska antalet anfall. 

De vanligaste migräntriggers som kan utlösa migränanfall inkluderar stress, hormonförändringar, vissa livsmedel som choklad, starka ostar, rödvin, citrusfrukter, starkt kryddad mat och livsmedelstillsatser. Långvarig fysisk träning, användning av p-piller, brist eller överflöd av sömn, hetta och starkt solljus, höga ljud och starka lukter, samt snabba förändringar i temperatur och lufttryck kan också utlösa migränanfall. 

Att föra en migrändagbok eller huvudvärkskalender kan vara till hjälp för att identifiera orsakerna till dina migränanfall. Du kan skriva ned när huvudvärken kommer och vad som kan ha utlöst den. Det är också viktigt att notera om du tar smärtlindrande medicin och vilken effekt den har. Efter några veckor med att föra dagboken kan du kanske upptäcka samband och mönster. 

Att öppet och ärligt berätta för familj, vänner och arbetskamrater hur migrän påverkar ditt liv kan hjälpa dig att bättre hantera migränen både hemma och på jobbet. Genom att kommunicera om dina behov och begränsningar kan du få det stöd och den förståelse du behöver för att kunna hantera din migrän på ett mer effektivt sätt:

  • Prata med din arbetsgivare och arbetskamrater om din migrän för att underlätta stressen när du behöver sjukanmäla dig
  • Berätta för dina närmsta för att få en förståelse för din situation, till exempel om hur de kan hjälpa dig under ett migränanfall
  • Vill du lära dig mer och hur du kan hantera din migrän, så kan du försöka att vara med på olika gruppträffar för patienter med migrän, så att ni kan diskutera och lära er mer av varandra
  • Planera din vecka och dina dagar så blir vardagen mindre stressig
  • Ät regelbundet för att undvika blodsocker toppar och dalar
  • Försök motionera regelbundet, hitta en fysisk aktivitet som du gillar för att kunna fortsätta med den. Det kan vara allt från dans till trädgårdsarbete
  • Förbered dig mentalt inför helgen genom att varva ner lite tidigare på veckan, börja redan på torsdagen
  • Försök att ha regelbundna sömnvanor och undvik att sova för mycket och för lite
   Frågor och svar om migrän
Hur vet jag att jag har migrän? 

Vanliga symtom vid ett migränanfall kan vara kraftig pulserande huvudvärk i den ena halvan av huvudet, där smärtorna oftast är värst i tinning, panna eller bakom ögonen, illamående, kräkningar, känslighet för lukt, ljus och ljud. Smärtan kan förvärras vid normal fysisk aktivitet. Huvudvärksfasen varar vanligtvis mellan 4 och 72 timmar per attack (migrän hos barn 1-72 timmar). 

Hur får man migrän att gå över?

Uppsök ett lugnt och gärna svalt rum. Några finner bäst lindring i att ligga ned, andra tycker bättre om att sitta upp. Kyl pannan med kalla omslag, här kan man med fördel använda en migränmössa. 

Akut migränbehandling används under ett migränanfall för att lindra huvudvärk och andra symtom som följer med anfallet. Det kan inkludera användning av smärtstillande mediciner till exempel paracetamol och naproxen, triptaner och vissa CGRP-hämmare samt behandlingar mot illamående. 

Vad kan migrän bero på?

Migrän är en neurologisk sjukdom som ger intensiva huvudvärksattacker som kan pågå i flera dagar. Migränanfallet startar i hjärnans centrala nervsystem, men exakt vad som händer är inte helt känt. Migränsjukdomen verkar involvera både nerver och blodkärl i huvudet. Själva migränanfallet är i första hand en neurologisk händelse med sekundära effekter på blodkärlen i huvudet. Man tror idag att det finns ett samband mellan migrän och ett ämne som heter kalcitonin gen-relaterad peptid (CGRP), som har visat sig ökar tydligt under ett migränanfall.  

Hur länge håller ett migränanfall på? 

Migrän är en cyklisk sjukdom och personer med migrän kan gå fram och tillbaka mellan lågfrekventa och högfrekventa anfall under olika perioder i livet. Om de har otur kan de utveckla kronisk migrän. Ett migränanfall kan ha olika faser: prodromal eller förstadium, aura, huvudvärk och postdromal eller återhämtningsfas. Huvudvärksfasen varar vanligtvis mellan 4 och 72 timmar per attack, migränanfallet kan ibland vara ännu längre om man räknar in alla migränfaserna.

Kan man bota migrän snabbt?

Det finns två typer av migränbehandlingar som du och din läkare kan diskutera för att hitta den bästa för dig, akut migränbehandling och förebyggande migränbehandling. Medicinerna kan vara receptfria eller receptbelagda, men det finns dock ingen behandling som kan bota migrän snabbt, men den kan lindra.

Vad är migrän?

Migrän är mer än bara huvudvärk. Det är en sjukdom som påverkar hjärnan, nervsystemet och resten av kroppen. De flesta som har migrän känner en intensiv smärta på ena sidan av huvudet. Ett anfall brukar också kännetecknas av andra symtom, som yrsel, illamående, ljudkänslighet, ljuskänslighet och kräkningar. Men det finns många olika varianter av migrän, så symtomen är individuella.

Vad är aura?

Inte alla migränpatienter har aura. Aura är ett fenomen som oftast upplevs innan eller under huvudvärksattacken och kan innebära synstörningar, till exempel blixtar, vandrande färgfält och annan påverkan. Aura kan också innebära en pirrande känsla i händer, fötter eller kring ena mungipan. Omkring 1 av 10 av de som lider av migrän uppger att de har aurasymtom vid varje anfall, medan omkring 3 av 10 anger att de har aurasymtom enbart i vissa av anfallen.

Vilka olika faser har migrän?

För många, men inte alla, kännetecknas migrän av fyra faser;
1. Prodromal fas, där man känner diffusa symtom, allmänt obehag, kanske yrsel.
2. Aurafas, med exempelvis synstörningar. Huvudvärken kan börja före, efter eller samtidigt som auran börjar. En aura brukar pågå i ungefär fem minuter och upp till en timme.
3. Huvudvärksfas, med stark huvudvärk, som klingar av gradvis.
4. Postdromal fas, en återhämtningsfas där patienten ofta känner sig orkeslös.

Är kvinnor och män lika drabbade?

Kvinnor drabbas 2-3 gånger mer än män och drabbas framförallt när de är i fertil ålder. Barn drabbas i ungefär lika stor omfattning oberoende om de är pojkar eller flickor. Efter puberteten ökar antalet migrändrabbade bland kvinnor, och är vanligast i åldersgruppen 15–49 år. Efter menopausen är migrän lika vanligt bland könen. Kliniskt har man visat att kvinnor har längre attacker, ökad risk för längre attacker, ökad risk för återkommande huvudvärk och större allmänpåverkan.

Är migrän ärftligt?

Ja, migrän är en ärftlig neurologisk sjukdom. Cirka 70 % av individer med migrän uppger att någon nära släkting haft migränhuvudvärk.

Kan min migrän förändras över tid?

Migrän är en cyklisk sjukdom. Frekvens av anfall kan ändras över tid och under olika faser i livet.

Hur behandlar man migrän?

Enligt de senaste riktlinjerna för behandling av migrän ska en kombination av farmakologiska (läkemedelsbaserade) och icke-farmakologiska behandlingar användas.  Syftet är att minska frekvensen och svårighetsgraden av migränattackerna och förbättra patientens livskvalitet.

De farmakologiska behandlingarna ges enligt en behandlingstrappa. Om en behandling inte fungerar så går man ofta vidare enligt behandlingstrappan för att hitta en behandling som ger effekt. Detta görs i samråd med din läkare.

Några vanliga icke-farmakologiska behandlingar är bland annat livsstilförändringar för att lära sig
- att undvika och hantera stress
- att ha regelbundna sömnvanor
- att ha regelbundna matvanor
- avslappningstekniker (yoga, mindfulness, andningstekniker)

Kan läkemedelsöveranvändning förvärra min huvudvärk?

Ja, om du överanvänder smärtstillande läkemedel mot huvudvärk finns risk för att utveckla så kallad läkemedelsutlöst huvudvärk. Det är därför viktigt att följa doseringen som din läkare ger.

Vad innebär att ha episodisk eller kronisk migrän?

Episodisk migrän innebär att du upplever huvudvärksattacker mindre än 15 gånger i månaden under minst tre månader. Attackerna är sporadiska och varierar i intensitet.

Kronisk migrän innebär att du har huvudvärksattacker 15 eller fler gånger i månaden under minst tre månader. Attackerna är mer frekventa och intensiva och kan leda till funktionsnedsättning i vardagen.

Finns det risk för att episodisk migrän övergår till kronisk migrän?

De flesta migränpatienter har episodisk migrän, som kan vara lågfrekvent med upp till nio migrändagar i månaden eller högfrekvent med tio till 14 dagar med huvudvärk per månad. Vid kronisk migrän är antalet huvudvärksdagar 15 eller fler. Varje år utvecklar upp till drygt fyra procent av migränpatienterna kronisk migrän. Det är viktigt att vara uppmärksam för signaler. Bra förebyggande behandling kan minska risken för att en patient utvecklar kronisk migrän.

Vem kan drabbas av migrän?

Migrän är en mycket vanlig sjukdom och det finns studier som tyder på en viss ärftlighet. Ungefär dubbelt så många kvinnor som män har sjukdomen. 

   Olika typer av migrän

Det finns flera olika typer av migrän – en del med symtom som många kanske inte direkt förknippar med just migrän.

Migrän med aura

Migrän med aura innebär att du kan uppleva aurafasen innan du får huvudvärk. Migränaura innehåller ett brett spektrum av neurologiska symptom
och kan variera från 5 till 60 minuter innan huvudvärken sätter in. Migränaura är en uppsättning av neurologiska störningar, som blinda fläckar som kan påverka syn, tal och hörsel.

Migrän utan aura

Migrän utan aura är den vanligaste typen av migrän. Ett anfall uppfattas vanligtvis som en intensiv och pulserande huvudvärk, vanligen på ena sidan av huvudet, som varar någonstans mellan fyra timmar och tre dagar.

Episodisk migrän

Episodisk migrän innebär att du upplever huvudvärksattacker mindre än 15 gånger i månaden under minst tre månader

Kronisk migrän

Vid kronisk migrän kommer anfallen oftare och huvudvärken går inte alltid över helt mellan anfallen. Kronisk migrän innebär följande:
- Du har haft huvudvärk i minst 15 dagar varje månad under de senaste tre månaderna.
- Du har under de dagarna med 15 dagars huvudvärk haft tydlig migrän i 8 dagar varje månad, med eller utan aura.

Migränaura utan huvudvärk

Migränaura utan huvudvärk blir vanligare med ökande ålder och visar varningssignaler på migrän – som aura eller neurologiska störningar – men själva huvudvärken uteblir.

Ögonmigrän

Även kallad okulär- eller retinalmigrän, är en typ av migrän där du tillfälligt förlorar synen eller upplever störningar i ett öga under mindre än en timme, innan eller under huvudvärksattacken.

Bukmigrän

Bukmigrän ger återkommande smärtor runt naveln, blekhet, illamående och kräkning, ofta med samtidig huvudvärk. Bukmigrän börjar vanligen när du är barn och brukar övergå i huvudvärksmigrän i vuxen ålder.

Menstruell migrän

Menstruell migrän är kopplad till kvinnans menstruationscykel och uppträder vanligtvis inom några dagar före och efter en menstruationsperiod.

Hemiplegisk migrän

Hemiplegisk migrän är en sällsynt form av migrän med aura. Aurasymtom kan vara: svaghet och förlamning på ena sidan av kroppen, domningar, stickningar i ansikte, armar och ben, yrsel, balans- och koordinationssvårigheter. Man kan även få synproblem, talsvårigheter, och förvirring.  Aurasymtomen liknar symptomen som förekommer vid en stroke och kan vara skrämmande. Det är då viktigt att träffa en neurolog och utesluta allvarliga sjukdomar.

Basilarismigrän

Basilarismigrän är en typ av migrän med aura. Under auran kan man få symtom som kommer från hjärnstammen, till exempel yrsel, balanssvårigheter, dubbelseende, förändringar i tal och hörsel, tappa känseln i ena ansiktshalvan, domningar/stickningar och svårighet att styra motoriken. Prata med en neurolog om du upplever de symptomen för att utesluta allvarliga sjukdomar.

Vestibulär migrän

Även kallad migränrelaterad vertigo, kan orsaka destabiliserande symtom som yrsel och svindel.

   Hantera migrän

Orsaken till migrän är inte helt klarlagd, men det finns flera faktorer som anses vara involverade. En av de viktigaste faktorerna är genetiska anlag. Cirka 70% av alla som har migrän uppger att någon nära släkting haft migrän. Migrän är en neurologisk sjukdom och startar i hjärnan. Under en migränattack höjs nivåerna av en signalsubstans, CGRP (kalcitoningenrelaterad peptid) i hjärnan. CGRP aktiverar smärtreceptorer och hjärnan tolkar det som smärta. CGRP leder också till utvidgning av blodkärlen. Även om man inte vet exakt vad ett anfall beror på, kan många med migrän vittna om att det finns speciella mönster eller händelser som kan utlösa ett anfall. Dessa kallas för “triggers” och varierar från patient till patient – och från gång till gång. 

Hantera stress

Stress är tyvärr inte något som enkelt går att välja bort för många. Men det finns sätt att både hantera och minimera stress. Till exempel är det ofta bra att prioritera vad som verkligen behöver göras, planera in egentid och vara tydlig i sina behov gentemot andra.

Tillräckligt med sömn

Brist på kvalitetssömn kan leda till många hälsoproblem - och är också en mycket vanlig trigger för migrän. Om du har migrän är det bra om du är noga med sömnen och återhämtning.

Medicinering

Om du har en migrändiagnos har du antagligen fått prova dig igenom en lång lista av läkemedel och behandlingsmetoder. Men ibland kan medicinsk behandling ha en motsatt effekt, till exempel kan långvarigt användande av smärtstillande medel istället ge mer huvudvärk och andra biverkningar.

Psykisk hälsa

Migrän kan innebära en stor och påfrestande sjukdomsbörda som kan leda till känslor av ångest och depression. Prata med din läkare om hur du mår och berätta om hur sjukdomen påverkar ditt psykiska välbefinnande.

Ät rätt

Choklad, nötter, alkohol och andra ingredienser och livsmedel listas bland vanliga triggers för migrän. För en dagbok över vad du äter och dricker så är det enklare att se mönster som kan utlösa anfall.

Träna regelbundet

För en del kan regelbunden motion och träning påverka hur ofta migränanfallen kommer till det bättre. Här gäller det att pröva sig fram, eftersom hård och prestationsorienterad träning istället kan utlösa anfall.

PP-NNT-SWE-0294 Juni 2024

Ansvarig: Jessica Berglund

Granskare: Helena Wicktor

Denna webbsite är avsedd för personer bosatta i Sverige. 

Informationen på denna webbsite är av allmän informations- och utbildningskaraktär och är inte ämnad att ersätta personlig medicinsk rådgivning från läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal. För mer information om vår personuppgiftsbehandling, se vår Personuppgiftspolicy.

Pfizer AB innehar upphovsrätten till denna site och reserverar sig alla rättigheter.

Pfizer AB org.nr 556059-6255