Världshälsoorganisationen WHO rankar migrän som en av de svåraste sjukdomarna att leva med. De som drabbas är ofta helt invalidiserade under ett anfall. Det betyder att det är svårt eller omöjligt att vara aktiv. De flesta mår bäst av att ligga ensamma och stilla i ett mörkt, tyst rum. Ett migränanfall varar ofta mellan fyra timmar och upp till tre dygn. Efter ett anfall är man ofta trött och kraftlös.

Ungefär 15 % av vuxna i Sverige lider av migrän, och majoriteten, 65 %, är kvinnor. Migrän brukar börja under tonåren och det är ovanligt att det debuterar efter 50 års ålder. Vanligtvis är frekvensen av migränanfall som högst under medelåldern och minskar sedan. Migrän är ärftligt och cirka 70 % av personer med migrän uppger att en nära släkting har haft migränhuvudvärk, jämfört med cirka 20 % för personer utan migränhuvudvärk. Risken för att ett barn ska utveckla migrän är cirka 70 % om båda föräldrarna har migrän och cirka 45 % om bara en av föräldrarna har migrän.

Migrän är en neurologisk sjukdom som ger intensiva huvudvärksattacker som kan pågå i flera dagar. Migränanfallet startar i hjärnans centrala nervsystem, men exakt vad som händer är inte helt känt. Migränsjukdomen verkar involvera både nerver och blodkärl i huvudet. Själva migränanfallet är i första hand en neurologisk händelse med sekundära effekter på blodkärlen i huvudet. Man tror idag att det finns ett samband mellan migrän och ett ämne som heter kalcitonin gen-relaterad peptid (CGRP), som har visat sig öka tydligt under ett migränanfall. 

Vanliga symtom vid ett migränanfall är kraftig pulserande huvudvärk i den ena halvan av huvudet, där smärtorna oftast är värst i tinning, panna eller bakom ögonen, illamående, kräkningar, känslighet för lukt, ljus och ljud. Smärtan kan förvärras vid normal fysisk aktivitet. Huvudvärksfasen varar vanligtvis mellan 4 och 72 timmar per attack (migrän hos barn 1-72 timmar).

Det finns olika typer av migrän, och två av de vanligaste är migrän med aura eller migrän utan aura, där migrän utan aura är mycket vanligare. Du kan ha antingen den ena typen eller växla mellan båda. En aura kan vara till exempel tillfälliga synförändringar (synfältsbortfall eller flimmerskotom) eller stickningar och domningar i olika delar av kroppen.

Migrän är en cyklisk sjukdom och personer med migrän kan gå fram och tillbaka mellan lågfrekventa och högfrekventa anfall under olika perioder i livet. Om de har otur kan de utveckla kronisk migrän. Ett migränanfall kan ha olika faser: prodromal eller förstadium, aura, huvudvärk och postdromal eller återhämtningsfas. 

Migrän kan förekomma i olika frekvenser. Vissa personer kan ha migrän med låg frekvens, vilket innebär upp till nio huvudvärksdagar i månaden. Andra kan uppleva migrän med hög frekvens, vilket innebär att de har huvudvärk i 10 till 14 dagar varje månad.

En vanlig komplikation av migrän är att den övergår till att bli kronisk migrän. Det innebär att migränanfallen blir mer frekventa och att huvudvärken inte försvinner helt mellan anfallen. För att få diagnosen kronisk migrän måste följande kriterier uppfyllas:
•    Du har haft huvudvärk i minst 15 dagar varje månad under de senaste tre månaderna.
•    Under dessa 15 dagar med huvudvärk har du haft migrän i minst 8 dagar varje månad, med eller utan aura.

De vanligaste anfallsutlösande faktorerna, som kallas migräntriggers, som kan utlösa migrän är följande: stress, hormonella förändringar, vissa livsmedel som choklad, starka ostar, rödvin, citrusfrukter, starkt kryddad mat och livsmedelstillsatser. Dessutom kan man få migrän efter träning, användning av p-piller, brist eller överflöd av sömn, höga temperaturer och starkt solljus, höga ljud och starka lukter, samt snabba förändringar i temperatur och lufttryck utlösa ett migränanfall.

Undersökningar genomförda bland migränpatienter i Sverige och internationellt visar hur migrän påverkat dem. Så här svarar de.